Foto: Carl-Erik Eklund

Till Naturvårdsverket och Länsstyrelserna

i Örebro län och Västra Götalands län

Vi skriver till er för att få hjälp att etablera en ordentlig täckning för mobiltelefoner i Tivedenområdet. Här finns en oerhört välbesökt nationalpark med långt över 100 000 besökare varje år. I området finns stora vita fläckar där mobil telefoni inte fungerar. Så kan det naturligtvis inte få fortsätta.

När staten nu satsar stora pengar på nationalparken och faktiskt vill att folk ska kunna utnyttja anläggningen, så måste staten och dess myndigheter också fullfölja det hela genom att se till att något telebolag sätter upp master.  Ett modernt sätt att läsa kartor och vandringsleder är genom mobilen eller bilars GPS, som naturligtvis inte heller fungerar.

 Likaså kan inte de turistentreprenörer som verkar i området ta emot kortbetalning eller Swish från sina kunder. Det gör att entreprenörerna förlorar inkomster, och eftersom många företag är små, och helt beroende av turismen för att kunna finnas kvar, är detta allvarligt.

Det är också en säkerhetsfråga vad gäller Räddningstjänsten för olycksfall och plötslig sjukdom likaväl som för brandrisken att telefonnätet fungerar. Många människor är ovana att gå i denna vilda skogsterräng och olycksrisken ökar på grund av det. Nu kommer snart Telia att klippa av det fasta telenätet och då finns absolut ingen garanti att människor kan få hjälp i nödsituationer.

 De boende i Tiveden är också skattebetalare och har rätt att kräva att få en rimlig samhällsservice. Det kan inte vara enskilda människors ansvar att se till att samhällelig infrastruktur upprätthålls. Här måste staten genom sina myndigheter ta sitt ansvar.

Vi som skriver detta brev är Olshammars Utvecklingsförening, alltså ett byalag. Vi har drivit kiosken vid Fagertärns naturreservat på sommaren i samarbete med Olshammarsgården under några år nu. Tidigare var det Olshammarsgården själva som arrenderade byggnaden av kommunen. Genom åren har det varit en del incidenter med ormbett och sjukdomsfall, som lyckligtvis har gått ganska bra, men turen kan vända och bli ett allvarligt läge. Likaså har vi någon gång fått åka några kilometer för att nå mobiltäckning och hjälpa besökare. Sannolikt har det varit incidenter på många andra ställen i området.

 Olshammar 2018-04-23

På styrelsens uppdrag

Elisabeth Lennartsson              lisa.olshammar@gmail.com

Skogsbrynet, 69692 Askersund 070-65 909 63

Här kan föreningar med anknytning till Olshammar annonsera sina aktiviteter och möten gratis.

Här kan företag med anknytning till Olshammar skriva lite om sig själva och sina tjänster eller produkter eller kanske lediga jobb.

Kontakta Elisabeth Lennartsson 

lisa.lennartsson@telia.com

0583-50445

Anslagstavlan vid affären

Information från Brå´s hemsida: www.bra.se/bra/forebygga-brott/grannsamverkan.html

Grannsamverkan

I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Avsikten med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Inbrott, stölder och skadegörelse sker ofta i skydd av anonymitet. Genom ökad kunskap och engagemang kan grannar tillsammans minska anonymiteten och tillsammans motverka mycket av den brottslighet som sker i bostadsområden.

Grannsamverkan handlar främst om att grannar samverkar i nätverk för att motverka brott i bostadsområdet. Genom nätverket kan de boende hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. Arbetet sker i samverkan med polisen som bistår med kunskap och information. Traditionellt bygger grannsamverkan på en dialog och samarbete mellan de boende och polisen, men idag ser vi en utveckling där fler parter som exempelvis kommunen eller fastighetsägare tar ett aktivt ansvar för att stödja grannsamverkan.

För att kvalitetssäkra verksamheten och för att undvika risker med medborgargarden eller liknande beteenden är polisens delaktighet i verksamheten viktig.

Eftersom grannsamverkan bygger på att grannar lär känna varandra och hjälper varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten för de boende i området. Detta gäller inte minst för boende i flerfamiljshus, bland annat för att metoden motverkar anonymiteten, men även för att de boende genom grannsamverkan ges möjlighet att själva påverka sin säkerhet i området.  

Minskar brott och ökar tryggheten 

Grannsamverkan har, enligt en undersökning som Brå tagit fram, visat sig kunna minska brottsligheten med i genomsnitt 16 eller 26 procent, beroende på vilken mätmetod man väljer. En väl genomförd grannsamverkan kan minska en rad av de så kallade vardagsbrotten som begås i bostadsområdet — inbrott, bilbrott, skadegörelse och även vissa brott mot person. I många fall leder arbetet med grannsamverkan också till en starkare gemenskap mellan grannarna. Den sociala kontrollen i grannsamverkansområden förstärks och en möjlig gärningsperson löper större risk att bli upptäckt.

(På Internet; I spalten till höger kan du läsa mer om grannsamverkan i publikationerna Grannsamverkans effekter på brottsligheten och Idéskrift 6. Grannsamverkan. Där kan du också ladda ner den nyutgivna skriften Grannsamverkan i flerfamiljshus - en guide som innehåller praktiska och konkreta tips på hur man kan starta grannsamverkan i flerfamiljshus.)

Därför fungerar grannsamverkan

• Utbildning. Utbildningen av kontaktombuden och polisens brottsförebyggande information gör att de boende blir bättre på att skydda sina tillhörigheter.
• Social kontroll. När man känner varandra i området vet man också vem som inte bor där — mångas vaksamhet blir ett effektivt skydd.
• Trygg miljö. När de boende trivs i miljön rör de sig ofta mer ute, vilket ökar möjligheten att upptäcka brottslingar.
• Nätverket kan öka den sociala stabiliteten i området. Den ökade sociala kontakten kan göra området lugnare och minska eventuell brottslighet även bland de boende.

Inbrottstjuvarna undviker områden med grannsamverkan

I en intervjuundersökning med personer som begått inbrott svarade 19 av 20 att de var mer försiktiga eller helst undvek områden med grannsamverkan. Men det räcker inte med att sätta upp skyltar — det krävs att de boende i området är vaksamma.

BAKGRUND/Grannsamverkan 

Metoden utvecklades i USA under 1960 -70-talet och har därefter blivit en av världens mest använda metod mot brott i bostadsområden. I Storbritannien beräknas drygt en fjärdedel av befolkningen bo i områden med grannsamverkan och i USA är motsvarande andel 40 procent av befolkningen. Även i Sverige har metoden kommit att användas i många områden.